Bästa julklappen

När jag var tonåring lusläste jag den dagstidning som låg på köksbordet hemma varje morgon. Eftersom jag var drömde om att bli journalist så bestod yttersta toppskiktet av min dröm av att en dag få skriva för den där tidningen. Tidningen tillverkades i stora Stockholm och att flytta dit och att dessutom skriva för en av landets största dagstidningar kändes inte som en dröm som kunde gå i uppfyllelse.

Med åren så har jag lagt mina journalistdrömmar på hyllan. Men den där drömmen om att få skriva för en dagstidning, den kan jag inte skrota. Den har tickat i mitt bakhuvud hela tiden. Och nu har den slagit in! I januari kommer jag med stor sannolikhet att få skriva för den där dagstidningen som jag växte upp med. Jag kommer inte att skriva det ämne som jag drömde om när jag var 15 (jag ville helst skriva om kultur då), men om ett ämne som jag brinner för i allra högsta grad nu. Det kommer inte heller att bli texter som trycks, men de kommer att finnas på webben.

Jag är så glad, så glad, så glad! Det här är den bästa julklapp jag kunde önska mig. Ni kommer att få veta mer snart :).

Ingrid

Från möte till artikel!

Som jag nämnt är journalistik ett av mina huvudintressen och jag är otroligt glad över att få fotografera och skriva för ett par olika tidningar. I veckan har arbeten som jag tidigare sysslat med gått i tryck och lagts upp på webben.

För SVR (höger) har jag skrivit en intervju med  Anna Jeanette ”AJ” Larnelius som ni kan läsa här. Hon har en lång och spännande karriär bakom sig som Civilingenjör inom väg och vatten – läs och inspireras! Jag kan berätta att mötet med henne förändrade mina framtidsplaner, något ni kommer få läsa av senare.

Till KTH:s studenttidning Osqledaren har jag skrivit en artikel om entreprenörer och den entreprenörskväll jag var på för ett par veckor sen.

Varje gång jag ser något jag gjort ”komma till liv” i en tidning spritter det av glädje i mig. En känsla jag haft sedan jag var 17 år, den kommer aldrig gå över…

Ingrid

En dröm som går i uppfyllelse

När jag flyttade till Stockholm hade jag en vision om att jag varje dag skulle sitta på något mysigt fik på Söder, sörpla på en latte och plugga flitigt. Så har det inte riktigt blivit. Jag spenderar ofta halva dygnet på KTH campus och upplever inte en så mycket större del av Stockholm. Det är lite synd, även om jag trivs ganska bra på KTH:s område (som är lika stort som Gamla stan här i Stockholm, visste ni det?).

Men idag är ett undantag. Jag sitter faktiskt och skriver på ett fik i Skrapan på Södermalm! Har just gjort en mycket inspirerande intervju med A-J Larnelius, regionschef på WSP i Stockholm (lite mer om henne här). Där snackar vi en civilingenjör (inom väg och vatten) med erfarenhet, hon har jobbat i Nya Zeeland, i Asien och i Nordafrika bland annat. Hennes område är Vatten och avlopp och hon har hjälpt många människor runt om i världen att få rent vatten men också räddat ett par pyramider i Egypten! Mer om henne får ni läsa i en intervju som jag kan länka till senare.

Hon sa också att infrastrukturbranschen skriker efter folk – så om ni garanterat vill ha ett jobb efter utbildningen kan ni söka Samhällsbyggnad på KTH eller liknande.

/Ingrid

Passion

Jag i diket på en konsert på Peace and Love 2010. Fotograf: Axel Hammarbäck

Den mest inspirerande plats jag vet att plugga på är balkongen i KTH:s bibliotek – prova att gå dit om du får tillfälle! Det är ljust och öppet och man har översikt över tusentals av böcker och studenter som diskuterar, läser djupt, knappar på sina laptops eller bara dricker kaffe. Jag får helt enkelt känslan av att mycket kunskap och kreativitet flödar och det inspirerar mig!

Just nu sitter jag just på balkongen och filar på ett reportage som jag har deadline på imorgon. När jag bollar med orden – formulerar meningar, hittar på synonymer och ingresser så får jag ibland ett pirr i magen för att jag tycker att det är så sanslöst roligt! Räkna matte i all ära – men att skriva, fota och berätta en historia är det roligaste jag vet. Timmar kan försvinna av att jag arbetar med en text och det kan kännas som att jag bara suttit några minuter.

Det var bara det här jag ville säga – att det är väldigt viktigt att ägna sig åt saker som ger en energi och glädje. Att plugga på heltid är roligt och utvecklande, men ibland behöver man en paus och lite omväxling. Det är tid som man måste unna sig själv. Jag hade kunnat räkna matte nu (det behövs alltid), men istället väljer jag att lägga tiden på att skriva ett reportage som jag vill ska bli bra, som flera ska vilja läsa och ha utdelning av. För det gör mig glad och den glädjen kommer bli min energi nästa gång jag ska lära mig något nytt i matten till exempel. Kanske låter flummigt, men det är så jag känner.

Här finns en intervju med en civilingenjör som jag skrivit. Den här personen gör något annorlunda – jobbar för Läkare utan gränser. Läs gärna om ni har tid!

Ha en bra dag, Ingrid.