Vad ska det bli av mej?

Hej och hå så var KS:en över (det gick helt okej) och nu står numeriska metoder och plan-bygg och miljörätt på schemat för den kommande veckan. Rasande fin kombination, det ena är siffror och kod och det andra är lagar och termer och sunt förnuft. Jag ska försöka köra split när jag pluggar, för jag vet att jag inte kommer stå ut med att plugga numme många timmar på raken.

När jag tentapluggar är musiken en väsentlig del av min vardag. Idag har jag lyssnat på Laleh och framförallt ”Bjurö klubb” hela dagen. Fantastisk glad och fin sång. Hon sjunger ”Vad ska det bli av mig” många gånger, men låter inte sådär orolig utan förväntansfull! När jag kom hem idag upptäckte jag att denna charmanta brud blivit intervjuad i DN igår. Och det stod om min favvosång:

”Bjuröklubb” handlar om en blåval som säger att den ska rädda henne bort från stranden och civilisationen. Du är en förlorare som det inte kommer att bli något av, säger valen. Men den får svaret: ”Jag är en vinnare!”

Fint fint fint! Intervjun finns här, mycket läsvärd.

Ingrid

Bästa studentlektyren!

Osqledaren och Esset!

I veckan har mina favorittidningar kommit ut! Esset och Osqledaren! Osqledaren är THS:s kårtidning och Esset är Samhällsbyggnadssektionens tidning. I dessa finns information kring vad som händer på skolan, nöjen, kultur, snygga bilder och en masa annat. Jag varit med och skrivit till bägge tidningarna och I can´t help it, men sen jag var 17 år och fick texter publicerade för första gången älskar jag att se mina texter i tryck!

För några månader sen intervjuade jag Petter till just OL och nu har jag hittat intervjun på tidningens hemsida. Jag diggar att ha med citat, så här kommer något som Petter sa, som man kan tänka lite extra på såhär i höstrusktider när motivationen till att typ räkna massa matte tryter :

Jag förklarar för Petter att det som student ibland är svårt att hålla motivationen uppe, och frågar om han har några allmänna tips för att lyckas med det.

- När jag hamnade på Komvux tog jag studielån första gången. Jag tänkte att pengarna inte var mina och fokuserade på att klara mig igenom studierna för att kunna betala tillbaka dem senare. Man måste vara smart och stor, det tar kanske 10 år i gruvan för att ta sig igenom studierna och under tiden måste man se målet i horisonten. Om du kommer in på den här skolan är du lyckligt lottad, du fick välja själv. Du kanske inte är intresserad av det du läser just nu, men mer eller mindre så har du valt det själv och du kommer att gilla det i framtiden. Annars kan du dra ut och diska eller jobba på dagis och känna efter hur det kan vara annars.

Läs gärna hela intervjun! :)

Ingrid

 

Lars Winnerbäck på Cirkus i Stockholm

Lars Winnerbäck

Jag är nyss hemkommen från Cirkus där Lars Winnerbäck spelade ikväll. Åh Lasse, han kan verkligen sprida värme bland höstfrusna stockholmare. Det är så fint, jag skymtade både äldre kvinnor som tonåringar i publikhavet. Ett bevis på att den där mannen kan skriva texter som alla kan ta till sig. Jag satt och myste på min plats på parketten!

Dessvärre hade jag en sämre kväll fototekniskt. Jag fick sitta på en trappa bredvid scenen under de tre låtar jag fick fotografera, vilket gjorde att jag låstes fast i en och samma position. Dessutom var ljuset nedskärmat, vilket skapade en intim stämning i salen men som däremot gjorde att det blev svårt att få till bra bilder utan att brus och oskärpa kom med. Sånt är livet som fotograf – you shoot and you learn!

Här finns några bilder till.

Ingrid

Grattis till mig själv!

Grattis Ingrid!

Grattis Ingrid! Du har precis fyllt 23 bast, hur känns det?

Jo såhär då… jag var tvungen att gå upp sanslöst tidigt för att jobba på min födelsedag, alltså ingen mysig frukost på sängen utan hetsätande av yoghurt över diskbänken istället. Jag fick inga paket av mina föräldrar, förresten nästan inga paket alls, jag har inte varit hemma i Gränna sen i januari… klockan 22.30 på min födelsedagskväll satt jag hukad över en geologibok och någon tårta har det inte blivit.

Men vet ni?! Jag är världens gladaste 23-åring ändå! Utan massa nya prylar och utan en fest ute på stan. Den gångna veckan har varit strålande, I will tell you why. Och så all omtanke från mina medmänniskor, en pojkvän som lagar gino för första gången och en bror som har lagat en av mina cyklar dagen till ära! Plus övriga gratulationer, tack tack tack!

Det här är vad som får mig att le när jag vaknar varje morgon, tentaveckans hägring till trots:

- Jag har fått presspass till Lars Winnerbäcks spelning i Stockholm nästa vecka! Turnén har hittills blivit hyllad och för er som inte vet så var jag kär i Lasse under typ hela min högstadietid. Nu får jag fota honom från diket! Hurra! Gäller bara att inte misslyckas med kamerainställningarna…

- Jag har redovisat en programmeringslabb en vecka innan deadline (Matlab, Nummen). Jag och min labpartner har slitit oss igenom sega timmar i datorsalarna och suttit som frågetecken framför datorn många gånger. Men vi klarade av det som först kändes omöjligt och nu kan jag lägga en kurs på hyllan över tentaperioden (den kursen ska tentas av innan jul).

- Jag har tränat fem gånger under veckan! Utan att min kropp sparkat bakut och kastat en förkylning över mig igen. Det har blivit en massa intervaller och jag har inte gett mig förrän pulsen hamnat på 90% av max. Det är en lång väg att gå innan jag redo ett Vasalopp men jag jobbar (läs:svettas) på saken och det är förbannat kul.

- I’m going home! Hej mamma, pappa och älskade skitungar till småsystrar! När jag bränt av två tentor så ses vi, jag saknar er!

- Womengineer! Jag har jobbat en del med att fixa nya intervjuer och annat smått och gott till sidan och responsen har varit strålande. Det är så roligt att det finns många som tycker om den här hemsidan och som vill hjälpa till med att göra den bättre.

- Tentaplugg! Det är roligt! Jag ser fram emot att gå in i en dvala av geologiska termer, kolets kretslopp och annat som hör geologi och naturresursteori till. Tror att det är så det ska kännas när man valt rätt.

Ingrid

Veronica Maggio på Gröna Lund

Såhär ser det ut när jag fixar med mina bilder i Photoshop

Då var det klart! Veronica Maggio har spelat på ett fullsatt Gröna Lund – de fick visst stänga grindarna och inte släppa in fler ca en timme innan hon skulle gå på scen. Och vilket drag det var, jag har stått i diket ett flertal gånger men aldrig tidigare blivit så dövad av publiken. De var galna. Och jag förstår dem – Veronica är otrolig såväl på scen som textförfattare.

När jag kom hem hade jag nästan 200 bilder på kameran. Dessa har nu successivt reducerats till elva stycken som jag är hyfsat nöjd med och de finns att se på Festivalphoto här. Jag stirrar på skärmen, kan inte fatta att det står mitt namn under bilderna… galet roligt alltså, hoppas att jag får chansen att fota mer åt Festivalphoto snart.

Jag hade lite svårt att få till inställningarna idag, scenen var hög och jag nådde knappt över kanten med kameran. Inga bilder på trummisen alltså. Det var synd! Lägger in några bilder här så ni får se dem.

Nu ska jag sova, imorgon blir det tidigt jobb och så Nøllegasque! Ha en fin helg.

Ingrid

Living the dream – Popaganda 2011

Förra helgen var jag på Popaganda och fotograferade och det var fantastiskt! Suveräna band och så vackra kvällar. Jag smalt. Men nu tänkte jag berätta lite om hur det är att fotografera konserter. Det brukar vara usel ljussättning, trångt om plats i diket och dramatiskt – man får använda sina vassa armbågar för att vara först på plats när det blir lite ”action”, då slåss alla fotografer om den bästa vinkeln. En dans på rosor, huh? Njae. Men ändå det roligaste jag vet. Hjärtat bultar, adrenalinet pumpar och läpparna ler varje gång jag står och väntar på att bli insläppt i diket och konserten ska börja.

The Go! Team

The Go! Team

Jag tycker att det är roligast att plåta band som för just lite action på scen. The Go! Team är ett bra exempel. Då gäller det att vara på plats när det smäller, vilket händer ofta med en så exalterad sångerska.

Lykke Li

Fel av mig – roligast är såklart att ta kort på band man gillar. När jag skulle in för att fota Lykke Li kändes det helt surrealistiskt. Jag har lyssnat på denna fröken i många år. Tänk om jag inte skulle lyckas fånga en enda bra bild på henne? Nervöst. Man har de tre första låtarna på sig, vilket kan verka som evigheter, och man hinner ta många bilder men tiden rusar ändå iväg.

Arcade Fire

Arcade Fire

Att få fota Arcade Fire kan också vara något av det bästa jag gjort. De måste vara typ världens bästa liveband, no kidding. Då studsade och sjöng jag samtidigt som jag fotade. Gick ganska bra det med!

jj

Så var det ljussättningen. Ljuset kan vara en fotografs bästa eller sämsta vän. Just på konserter som äger rum sent eller inomhus brukar det inte vara så lätt få till alla inställningar – ljuset kan ändras snabbt (effekter) och det krävs ett ljuskänsligt objektiv. Jag har ett fast 50 mm med 1,8 i bländare som brukar vara till stor hjälp. Och med mörkret måste man höja ISO-talet, vilket gör att bilderna inte underexponeras lika lätt, men gör bilderna brusiga. Bilderna på jj har ISO 1600, vilket är det högsta ISO-tal jag använder.

jj

Här ovan ser ni jj, och den andra av bilderna är ett av mina highlights som fotograf. Jag är kort i lästen och äger en liten (men bra kamera, I <3 it!) – många fotografer är längre killar med flera kameror på axeln (då slipper man byta objektiv i diket). Alltså har jag inte alltid de bästa förutsättningarna, jag brukar få stå på tå för att nå upp till scenen ibland. Här valde en av medlemmarna i jj, Joakim Benon, att stirra in i just min kameralins! YES!

Cults

Det är bra att plåta band som man inte vet så mycket om innan de går på scen. Jag hade aldrig hört Cults innan förra veckan, nu lyssnar jag sönder dem!

Henrik Berggren

Man kan få uppleva mycket annat än musik från diket – som hysteriska fans. Här är ett gäng som älskar Henrik Berggren.

Lite om en av mina passioner! Jag är medveten om att jag har mycket kvar att lära – att fotografera musik är en riktigt konststycke. Detsamma gäller bildbehandling. Jag har aldrig gått en kurs i någon av ämnena, men ska snart påbörja en i Digital Bildbehandling på distans.

Ingrid

Bästa avslutet på sommarlovet

Hej! Såhär när sommarlovet drar sin sista pust vill jag bara berätta att min helg varit fantastiskt. Den har tillbringats mestadels på Popaganda (festivalen) i södra Stockholm. Jag har plåtat massor med band och låtit musiken göra mig berusad. Arcade Fire kastade loss en av de bästa spelningarna jag nånsin upplevt (bilden). Och jj är magiska och Cults mina nya favoriter. Bland andra! Så är det. När hösten söver mig med sin vardagsrutin ska jag påminna mig själv om hur en konsert piggar upp!

600 bilder från festivalen väntar på att få kollas igenom och redigeras, superkul! Men inte så passande eftersom allvaret drar igång imorgon. Skolan! Det ska också bli kul och jag börjar terminen exemplariskt genom att redan ha packat väskan, kokat frukostägg och letat fram bästa pennan. Nu kör vi!

Ingrid

 

 

När Petter lyfte taket av Nymble

Så sant som det var sagt – igår var det fest på KTH, i Nymble på Kårens kväll. Och där var Petter och spelade! Woop woop – nØllan med faddrar skakade rumpan till den högsta grad! För vem blir inte på gott humör när Petter drar igång sina beats?

För nØllan som fick mersmak av Nymbles partyskrud kan jag lova att det finns mer av den varan. Tentapub fyra gånger om året!

Och jag intervjuade Petter innan han stod på scen (jag vet att jag sagt det förut – men det är värt att nämnas). Hur var han, vad pratade ni om? Jo, han är en asskön snubbe som gärna spelar för studenter. Och han har nyligen engagerat sig i att samla in pengar till Afrikas horn, driver en skön blogg och släpper snart en egen app! En artist i framkant, enligt min mening. Mer får ni höra när jag lyckats skriva klart intervjun.

Ingrid

Så pepp!

Just nu sitter jag och googlar fram all information och alla intervjuer som gjorts med Petter. Ikväll ska jag som sagt intervjua honom och det pirrar i magen. Jag vill vara väl förberedd och langa frågor som får Petter att leverera svar som blir löpsedlar! Nej, skämt och sido.

Vad rubriken handlar om är att jag är så taggad på att börja plugga nästa vecka! Jag kan faktiskt inte minnas när ett sommarlovsavslut bjöd på liknande känslorna tidigare. Det har nog inte hänt. Jag har en tuff period framför mig, 21,5 hp av kurserna Naturresursteori, Geologi och geoteknik, Samhällsbyggnadsprocessen och Numeriska metoder. Mitt schema gör mig lite mörkrädd (när ska jag hinna pussa på min cykel?) men ändå infinner sig motivationen!

Vet ni varför? Jo, förra veckan intervjuade jag som sagt en professor på KTH. En mycket engagerad man som mycket väl kan komma att examinera mitt ex-jobb om sisådär fyra år. Iallafall snackade vi om samhällsbyggnadsbranschen och det handlade rätt så naturligt om miljön och de utmaningar som hägrar. Att det måste byggas utan att påfresta vår natur men även landets ekonomiska resurser för mycket. Och det bara började bubbla i mig – jag kände att just det vill jag syssla med i framtiden!

Men det är en vecka kvar till skolstart och det är fina fisken det också. Jag har fullt upp med att vara nØllan, jobba lite, skriva på mina intervjuer och… plåta på Popaganda i helgen! Yey – mina älsklingar Arcade Fire ska spela (en gång när jag var en fattig bonnatös i Australien la jag all min månadslön på att åka till storstan 15 mil bort bara för att se dem live). Även Lykke Li, Henrik Berggren, Säkert! och Those Dancing Days kommer vara där.

På återseende, Ingrid

En skvätt Peace & Love 2011

Jag har börjat gå igenom mina bilder från Peace and Love. Det är roligt. Men klurigt. Jag vill överföra mina känslor från konserterna ut genom varje pixel på bilderna och få artisterna att se lika charmiga ut som i verkligheten. Här får ni se en första omgång från torsdag 30 juni i Borlänge.

Veronica Maggio var en av festivalens mest uppskattade artister, rubriker som ”Kollektiv orgasm” prydde Borlänges lokaltidningar. Och hon var bra, så engagerad på scen och sjöng varje rad med inlevelse. Varje rad som såväl 13-åringar som 30-åringar kan få utbyte av. Jag fotograferade henne med mitt zoomobjektiv, Tamron 70-300 mm/4,0 från publiken (därav en viss oskärpa, tyvärr!).

Har ni lyssnat på I Blame Coco? Om inte, gör det! Stings begåvade dotter, Eliot Summer som hon egentligen heter, tog mig med storm, så ung men ändå så självsäker på scen och avslutade varje låt med ett brytande ”Tack så mycket”. Kanske är det Robyn som lärt henne frasen, I Blame Coco har nämligen gjort en låt, ”Ceasar”, tillsammans med henne. Fotad med Tamron 17-50 mm/2,8.

 

The Sounds gjorde en akustiskt P3-live spelning på en av de mindre scenerna. Maja Ivarsson var inte den exalterade flamma hon är i vanliga fall, men hon levererade avskalade låtar på ett sätt som var perfekt under den heta eftermiddagen. Även här har jag använt Tamron 17-50 mm/2,8. Min kamera är förresten en Nikon D90 <3 och efterbehandling gör jag i Camera Raw.

Har under min redigeringsstund lyssnar igenom en del Sommar i P1 avsnitt. Jag kan, bland många andra, rekommendera avsnittet med Lars-Eric Aaro, VD på LKAB och civilingenjör inom bergsteknik. Han snackade bland annat om vikten av praktik under ingenjörsstudier och sitt första möte med KTH:are! Givande och roligt I can tell.

Ingrid