Förra helgen var jag på Popaganda och fotograferade och det var fantastiskt! Suveräna band och så vackra kvällar. Jag smalt. Men nu tänkte jag berätta lite om hur det är att fotografera konserter. Det brukar vara usel ljussättning, trångt om plats i diket och dramatiskt – man får använda sina vassa armbågar för att vara först på plats när det blir lite ”action”, då slåss alla fotografer om den bästa vinkeln. En dans på rosor, huh? Njae. Men ändå det roligaste jag vet. Hjärtat bultar, adrenalinet pumpar och läpparna ler varje gång jag står och väntar på att bli insläppt i diket och konserten ska börja.

The Go! Team
Jag tycker att det är roligast att plåta band som för just lite action på scen. The Go! Team är ett bra exempel. Då gäller det att vara på plats när det smäller, vilket händer ofta med en så exalterad sångerska.

Lykke Li
Fel av mig – roligast är såklart att ta kort på band man gillar. När jag skulle in för att fota Lykke Li kändes det helt surrealistiskt. Jag har lyssnat på denna fröken i många år. Tänk om jag inte skulle lyckas fånga en enda bra bild på henne? Nervöst. Man har de tre första låtarna på sig, vilket kan verka som evigheter, och man hinner ta många bilder men tiden rusar ändå iväg.

Arcade Fire

Arcade Fire
Att få fota Arcade Fire kan också vara något av det bästa jag gjort. De måste vara typ världens bästa liveband, no kidding. Då studsade och sjöng jag samtidigt som jag fotade. Gick ganska bra det med!

jj
Så var det ljussättningen. Ljuset kan vara en fotografs bästa eller sämsta vän. Just på konserter som äger rum sent eller inomhus brukar det inte vara så lätt få till alla inställningar – ljuset kan ändras snabbt (effekter) och det krävs ett ljuskänsligt objektiv. Jag har ett fast 50 mm med 1,8 i bländare som brukar vara till stor hjälp. Och med mörkret måste man höja ISO-talet, vilket gör att bilderna inte underexponeras lika lätt, men gör bilderna brusiga. Bilderna på jj har ISO 1600, vilket är det högsta ISO-tal jag använder.

jj
Här ovan ser ni jj, och den andra av bilderna är ett av mina highlights som fotograf. Jag är kort i lästen och äger en liten (men bra kamera, I <3 it!) – många fotografer är längre killar med flera kameror på axeln (då slipper man byta objektiv i diket). Alltså har jag inte alltid de bästa förutsättningarna, jag brukar få stå på tå för att nå upp till scenen ibland. Här valde en av medlemmarna i jj, Joakim Benon, att stirra in i just min kameralins! YES!

Cults
Det är bra att plåta band som man inte vet så mycket om innan de går på scen. Jag hade aldrig hört Cults innan förra veckan, nu lyssnar jag sönder dem!

Henrik Berggren

Man kan få uppleva mycket annat än musik från diket – som hysteriska fans. Här är ett gäng som älskar Henrik Berggren.
Lite om en av mina passioner! Jag är medveten om att jag har mycket kvar att lära – att fotografera musik är en riktigt konststycke. Detsamma gäller bildbehandling. Jag har aldrig gått en kurs i någon av ämnena, men ska snart påbörja en i Digital Bildbehandling på distans.
Ingrid