Maktmissbruk och korruption – en självklarhet?

När jag läste tidningen i morse var det två artiklar, på samma ämne, som gjorde mig riktigt upprörd. Den ena (som du kan läsa här) handlade om Rysslands Premiärminister, ex-president och nu återigen blivande President Vladimir Putin. Visserligen visste jag redan att han var en girig maktmissbrukare men jag blev ändå chockad av att läsa hur han hänsynslöst behandlar Ryssland som ett spel där han kan göra vad han vill, stjäla hutlösa summor från det ryska folket och fängsla de som ifrågasätter honom. Jag hoppas att de demonstrationer som ägde rum i Ryssland i höstas inte bara var ett tillfälligt rop på hjälp utan att de kommer tillbaka i starkare form.

Artikel nummer två (här) handlar också om politiker som missbrukar sin situation, i det här fallet politiker i regeringar i de krisdrabbade europeiska länderna samt Europaparlamentet. I artikeln beskrivs hur de tar emot långt ifrån skäliga löner som tillsammans med exempelvis bostadsersättningar och traktamenten kan nå upp till många miljoner kronor om året, hur de röstar ner frysta löner för dem själva men driver igenom sparförslag som innebär lönesänkningar för redan skuldtyngda och hårt arbetande medborgare.

Jag undrar hur det kommer sig att vi har den här situationen. Man kan ju tycka att politiker borde agera förebilder. Är det så att bara samvetslösa arslen är tillräckligt tuffa för att slå sig fram inom politiken, eller är det egenskaper de förvärvar efter att de, med goda intentioner, kämpat sig upp till en maktposition?

Katarina

Vårväder och finbesök

Det ska tydligen bli uppåt 13 grader idag på eftermiddagen. Efterlängtat! Egentligen har vintern inte varit särskilt kall, med svenska mått mätt, men att universitetet sparar pengar genom att stänga av värmen på helgen gör det inte lättare att släpa sig till föreläsningen klockan åtta en måndag morgon. Jag antar att det är såhär en vanlig människa som inte förlorat sitt jobb märker av finanskrisen.

Min lillasyster har varit på besök några dagar, de har ju sportlov hemma i Sverige. Det var härligt, mycket dålig syskonhumor. Vi hann åka lite skidor, promenera runt lite i stan och käka frukost på ett av mina favoritställen. Där får man in en stor korg med bröd, flera glasburkar med sylt, nutella och annat mums, något varmt att dricka och sen kan man sitta där och smaska hela förmiddagen. 

Min syster var så snäll och tog mad sig min nya dator från Sverige. Det är en ASUS U36SD, en fin tunn svart med allt man kan tänkas behöva. Med risk för att förnärma alla apple-lovers därute men seriöst, macbook pro 13″ sämre ram, tyngre, mindre frihet, i övrigt likvärdig kostar 4000 mer. Jag vill inte tracka ner på någon, bara uppmuntra fritt tänkande och rucka lite på det väldigt svenska ”om alla har det måste det vara bra”-tänket. Mångfald är bättre! Och våga tänka kritiskt, det är så världen går framåt.

I helgen hade jag tänkt höja min nördpoäng och installera Linux på datorn som alternativ till Windows. Linux är mer programmeringsvänligt vilket behövs till kursen jag läser i numerisk fysik. Jag är ganska säker på att jag kommer att ha användning för det i framtiden också. Oavsett inom vilket område man arbetar som civilingenjör nu för tiden, är det nästan garanterat att man kommer att syssla med någon typ av programmering vid något tillfälle. Jag har dubbla känslor för programmering. I början är det både ologiskt och svårt, men när det funkar är det fantastiskt! Man kan göra så mycket med det.

Nu är det pluggfredag! Jag har missat ett par dagar som jag måste ta igen.

Katarina

Tentaresultat – eller Hur dumt är det franska skolsystemet?

Idag kom våra betyg! Efter viss väntan, jag hade tentorna 16 December samt 3 och 4 Januari, Tydligen är det helt normalt att man får vänta en månad. Jag är glad att jag tagit mig igenom första terminen, dessutom med ett snitt en bit över klassens medel (kan bero på att jag hoppade av 2 av 6 kurser men det är en annan historia).

En annan sak jag fick reda på idag som chockade mig är hur de sållar ut folk inom det franska universitetssystemet. Såhär är det, i Frankrike finns två typer av högre utbildning: Universitet och så kallade Grands Ecoles. För att komma in på ett Grand Ecole krävs två års förberedande studier följt av ett slutgiltigt test som avgör om du kommer in eller inte och beroende på ditt resultat blir du placerad på en mer eller mindre högt ansedd skola. Ca 1/3 kommer in. Det andra alternativet, Universitetet, är öppet för alla (inga betygskrav, ingen begränsning i hur många som får börja), men du behöver ett betygssnitt över 10 (på en skala 1-20) för att få fortsätta nästa år. Inte så farligt! Tyckte jag, tills jag fick reda på att det normala är (åtminstone inom fysik i 3:an och 4:an) att bara ca 40-50% lyckas med detta! Resterande 50-60% får läsa om eller sluta. Man kan ju roa sig med att räkna på hur många som är kvar efter några år…

Inte bara är det slöseri med pengar på icke avslutade utbildningar, det sätter en enorm press på studenterna, som ofta kommer direkt från gymnasiet, och tänk vad få som verkligen får göra det de vill i slutändan.

Som att det inte räcker får de bara skriva omtenta om de har ett betyg under 10, och de får bara skriva den en gång, eller läsa om hela året.

När Napoleon tog makten i Frankrike i slutet av 1700-talet införde han ett skolsystem där de duktigaste och flitigaste eleverna skulle belönas, istället för de som var rika eller tillhörde rätt familj. Det är det här systemet, lite omarbetat, som fortfarande används i Frankrike. Visst var det ett väldigt viktigt steg åt rätt håll då, men nu har det gått drygt 200 år och samhället ser annorlunda ut. Det borde utbildningen också göra. Tyvärr är Fransmännen väldigt stolta över sina traditioner och stora förändringar är inte särskilt välkomna.

För övrigt snöade det i förrgår och det ska tydligen bli -15 imorgon. Jag är nyfiken på om fransmännen, och utbytesstudenter söderifrån för den delen, inser att man måste klä på sig för att inte frysa. Det känns annars som att de har någon sorts standardklädsel oavsett om det är 10 grader eller -5, det enda de ändrar på är mängden klagomål på det kyliga vädret.

Katarina