Med öppna ögon mot energins framtid

En fråga som många ingenjörer arbetar med, och som är en anledning för många att välja en ingenjörsutbildning nu för tiden, är energifrågan. Naturkatastrofen i Japan för några veckor sedan, och den efterföljande krisen i kärnkraftverket Fukushima, har satt igång en debatt om kärnkraften och huruvida dess fördelar väger upp mot nackdelarna.

Kärnenergin i sig är livsviktig. Den är den ursprungliga energikällan som ger alla andra energikällor. Det är kärnreaktioner som gör att solen lyser och ger förutsättningar för liv, och som sedan ger oss solenergi, vind- och vattenkraft. Då tycker man att det borde vara både smartare, enklare och renare att använda kärnenergin direkt, och därför borde kärnkraften vara den bästa energikällan.

Tyvärr är det inte så enkelt som man kunde önska, och kärnkraftsindustrin är långt ifrån perfekt. En av de få bra saker med olyckan i Fukushima är att intresset ökar för alternativa energikällor. Satsningarna ökar på vattenkraft, vindkraft, vågkraft och alla andra möjligheter som finns till ren energi. Av flera anledningar är det viktigt att vi har en blandning av olika energikällor, bland annat säkrar det energitillgången om en energikälla plötsligt inte skulle kunna användas. Jag skulle också vilja se att energi producerades och användes mer lokalt.

Jag tycker ändå att kärnkraft ska vara en del av blandningen, och kärnkraftsolyckan i Japan visar att kärnkraften är säkrare än vi trodde. Jag menar, hur ofta råkar man ut för en av tidernas största jordbävningar, 15 meter höga svallvågor och avbruten energitillförsel samtidigt? De har haft största möjliga otur och än har det inte inneburit några större faror för någon annan än reparationsarbetarna (de borde verkligen hedras för sitt arbete). Förhoppningsvis stannar det där.

Energifrågan är stor och det finns så otroligt mycket mer att göra. Med bred forskning och en hälsosam debatt kan vi göra stora förbättringar.

Katarina

Fusion och framtidens fysiklektion

Idag insåg jag att jag inte har en aning om vad som försiggår i alla hörn av Alba Nova, KTHs fysikcentrum. Vi skulle ha ett seminarium om atom- och molekylärfysik. Vad är det egentligen? Vad kan man göra med det? Jag hade ingen aning. Det visade sig vara hur häftigt som helst. Det man jobbar med på avdelningen för atom- och molekylärfysik på KTH är nämligen nästan uteslutande Fusion! Man skapar med hjälp av magnetfält en miljö liknande den i solens inre, förutsättningen för att lätta grundämnen ska kunna slå ihop sig till tyngre, samtidigt som energi avges till omgivningen. Visste ni att vi har en egen partikelaccelerator här på KTH? Den här filmen visades bland annat, den iscensätter en fysiklektion år 2100:

Katarina