Jag hoppade upp ur sängen av glädje i morse! Inte på grund av den stundande tentan utan när 7-nyheterna gick igång på radion och det meddelades att FN har röstat igenom förslaget om en flygförbudszon över Libyen. Äntligen vågar någon agera! Inte bara för att rädda hundratusentals civila utan för att stödja demokratiutvecklingen i världen. Att ingenting har hänt tidigare gör mig väldigt upprörd. Det är omöjligt för oss att förstå hur det libyska folket har det och vilken oerhörd risk de utsätter sig för när de ställer sig upp mot Khaddafi. Att då bara sitta här i våra fåtöljer och räkna på hur det skulle påverka vår ekonomi, det är respektlöst! De kämpar inte för någon lyx, utan för grundläggande mänskliga rättigheter som att få uttrycka sin åsikt. Jag är i allmänhet emot väpnade insatser, men Khaddafi har spenderat de senaste 30 åren, och ännu mer intensivt de senaste 30 dagarna, med att bevisa att det inte går att diskutera med honom. Han är en av vår tids största lögnare och egoister.  Jag hoppas att det här ska få ett snabbt slut så att libyerna kan påbörja uppbyggnaden av ett demokratiskt samhälle.

Katarina