Termin 6 och halvfärdig civilingenjör!

Med start den här terminen är jag faktiskt halvfärdig civilingenjör – det ni! Som den gröna stapeln ovan visar har jag nu tagit 145,5 hp av 300 möjliga (dock är alla resultat från förra terminen ännu inte registerade, så stapeln ska upp i strax över 150).

Känns stort. Faktiskt. När jag började Tekniskt basår i Kista hösten 2008 kändes den här dagen mycket långt borta. Då var jag inte ens säker på att jag skulle söka vidare till teknis. Men. Här är jag. Halvfärdig civilingenjör inom maskinteknik med siktet just nu inställt på utlandstermin. Tänk vad man kan åstadkomma om man bara ger sig fan på’t.

Passade på att terminsregistrera mig när jag ändå loggat in på Mina Sidor. Termin 6 av 12 ska ta sin början.

Kommer att bli en tuff termin tror jag. Väntar som sagt fortfarande på resultat från två av förra terminens tentor så riktigt hur tuff är ännu oklart (vore sweet att slippa eventuella omtentor!). Men också sannolikt den roligaste hittills för nu äntligen är det dags för KEX (kandidatexamensarbete) och som blivande Mekatroniker hoppas jag innerligt på att få bygga någon typ av spexig robot! Förra året byggde de nämligen robotar på temat ”Gör vardagssysslor lättare” och det resulterade i en hel uppsjö coola grejer, bl.a. en självgående dammsugare med tillhöranda dataspel (dammråttorna var fiender, hur genialiskt?!), en picknick-korg på hjul som följde efter dig med hjälp av ultraljudsteknik och mycket mycket mer.

Så ni kan ju hajja att jag är taggad? Jag menar, vem vill inte få chansen att bygga en alldeles egen robot?

Deadline

Under vissa perioder på KTH har man mer tid än under andra. Så är det. Men hur mycket jag än vet detta överraskas jag fortfarande lika totalt ibland när en deadline helt plötsligt visar sin fula nuna. Just denna gången rör det sig om en rapportinlämning i en kurs jag tycker minst sagt illa om. Den har varit ostrukturerad, dålig upplagd, fattig på innehåll och haft mycket otydliga betygskriterier. Således sitter jag nu med en halvfärdig rapport i knät och vet varken ut eller in. Bör jag lägga allt krut på ritningarna, beredingen av detaljerna eller på själva texten? Ingen vet. Inte ens de som orkat bråka med föreläsaren om den uselt skrivna projektlydelsen (mig själv inkluderad).

Det hjälper ju inte direkt att jag legat däckad hela helgen i feber och hostattacker av Guds nåde.

Hur som, det är oklart vart jag vill komma med detta. Men jag antar att poängen är att man kan inte älska alla kurser (eller jo det finns säkert någon som älskat alla 120 poäng vi läst hittills) och det är helt ok. Det kommer att finnas kurser som får dig att sitta uppe till 01.00 på natten bara för att få räkna ett tal till och sen kommer det att finnas kurser (som denna) som du helt enkelt bara måste ta dig igenom.

Nyckeln är att inse detta och att tycka att det är ok. Det blir en bra civilingenjör av dig i alla fall, även om du inte älskade alla kurser. Jag lovar.

Reglerteknik och Laplacetransformer

image

Det må vara vidrigt att gå upp kl 06.00 flera dagar i veckan men att äntligen få börja läsa mina Masterspecifika kurser gör det värt det hundra gånger om! Jag har alltså valt Mastern Mekatronik och läser således under period 2 på KTH Reglerteknik och Datalogi. Mer ingående info kommer senare för nu är resten slut!

Ps. Hur mörkt är det inte ute nu för tiden? Huvaligen!

Statistiken pekar rakt uppåt!

Det är mycket som snurrar i huvudet för tillfället och tiden att sätta sig ner och sortera tankarna känns aningen knapp. Men det största intrycket de senaste veckorna lämnat efter sig är onekligen resultatet av årets rekrytering till SN (Studienämnden) bland årskurs ett på Maskinsektionen. Vi hade det första förmötet (inför de länkmöten där vi sedan träffar alla föreläsare varje årskurs för sig och diskuterar det mest akuta/viktiga) i veckan och det gick över all förväntan, i alla fall från min och Linas sida. Vi är nu nästan 40 personer i nämnden och jag måste erkänna att det var lite nervöst att kliva upp inför alla och hålla i mötet. Men det gick vägen och jag tror och hoppas att alla nya medlemmar kände sig som hemma.

Maskins Studienämnds logga

Jag vet att jag pratar mycket om min kära Studienämnd men det är helt enkelt för att det är bland det häftigaste och roligaste med att plugga på KTH. För första gången under min skoltid har jag ett reellt inflytande över min utbildning! Är det något jag inte gillar, ett kursupplägg jag inte köper eller ett KS-system jag inte tycker fungerar så kan jag påverka det! Kanske inte alltid under min egen tid på kursen men garanterat inför nästa omgång! Det är ju det som är grejen, att vi alla jobbar för varandra. De i årskursen över mig har gjort sitt yttersta för att göra mina kursomgångar så bra det bara går och nu jobbar jag häcken av mig för att de som börjar 1-3 nästa år ska få det ännu bättre.

Härligt nog visade det sig redan på första förmötet att allt slit tidigare år verkligen betalat sig – ettan var riktigt nöjda med det mesta och tonen skiljde sig markant från hur det lät när min årskurs (hösten 2009) hade sitt första förmöte. Det om något var galet motiverande! Och även statistiken backade upp arbetet i reella siffror – hela 94 av 128 teknologer i kull HT-10 på Maskinprogrammet flyttades upp från ettan till tvåan, d.v.s. tog sina 45 poäng av totalt 60. Detta står i stark kontrast mot de 65 av 129 teknologer som tilläts börja tvåan ur kull HT-09 (min årskull).

Nu håller jag tummarna för ännu bättre resultat för kull HT-11!

Maskins Studienämnd FTW

I onsdags intervjuade jag och vice Studienämndsordförande (vSnO) äntligen de aspirerande studienämndsmedlemmarna ur P-nØllan och vilket gäng! Jag satt bara och log hela tiden. Vilka underbara, taggade och motiverade unga människor! Det är omöjligt att rättvist beskriva hur otroligt roligt det var att få sitta där och lyssna på alla smarta idéer och entusiasmerande uppslag. Det här kommer bli det bästa året i Maskins Studienämnds historia hittills – sanna mina ord.

På måndag intervjuar vi M-nØllan. Så taggad!

Andelen antagna tjejer på CMAST och CDEPR

Apropå den låga andelen studerande tjejer på Maskinsektionen tänkte jag redogöra lite närmre för hur statistiken faktiskt ser ut. Som tidigare nämnt är andelen antagna tjejer till Maskinteknikprogrammet, CMAST, fortfarande idag långt under den nivån jag själv hade velat se. Men detta vägs å andra sidan upp av den höga andelen antagna tjejer till Design och Produktframtagningsprogrammet, CDEPR (tillsammans utgör dessa program Maskinsektionen).

Nedan ser ni en graf över hur andelen antagna tjejer på respektive program har varierat sedan 2003.

Och hör och häpna, CMAST har faktiskt något av en uppåtgående trend, om än en långsam sådan. Visst, ~20% kan tyckas lite jämfört med CDEPR:s ~50% men jag tycker i alla fall att det är en liten seger och det är sådana här försiktigt positiva statistiska besked som gör mig varm om hjärtat. Kanske har vår sajt bidragit till ytterligare någon procents ökning denna hösten? Jag håller tummarna!

En försmak av höst

Loggade nyligen in på KTHs Mina sidor och möttes av bilden nedan – mina höstkurser. Jag är antagen till allt jag sökt vilket känns skönt men tyvärr är poängfördelningen aningen sned, 9 högskolepoäng i period 1 och 22,5 i period 2. Men men, vill man ha en specifik föreläsare i Reglertekniken så vill man – jag kunde läst kursen i period 1 men har blivit rekommenderad föreläsaren som håller i kursen i period 2.

Känns konstigt att tänka på hösten redan nu i juli. Det är trots allt mer än 1,5 månad kvar och apropå det så jobbade jag mitt sista pass för juli idag så från och med imorgon kör jag semester till 100%. Jag och min kille ska runt lite i Sverige och hälsa på vänner och familj och det ska bli sjukt mysigt. Vi smygstartar redan ikväll med grillning på landet utanför Nynäshamn.

Förresten, ni som sökt KTH – hoppas ni fått positiva besked och att vi ses på campus till hösten! Tills dess, ha en toppensommar!

Apropå Maskinteknik och management

Så går det alldeles utmärkt att vara intresserad av ledarskap och management och gå Maskinteknik (McKinsey är känt som ett av de allra främsta konsultbolagen inom management). Det går faktiskt precis lika bra som att vara überbra på motorer eller C-programmering och gå på Maskinteknik. Det är det som är det fina.


På insidan

Ser det ut som ovan. Alltså insidan av KTHs sexiga Mina sidor. Där finns allt från aktuellt schema och avklarade kurser till betyg och små gröna staplar som talar om för dig exakt hur helvetiskt långt det är kvar till examen (se bild nedan). Underhållande inte sant?

Och apropå Ingrids storslagna pluggplaner så gick även mina i stöpet. Fast det var i allra högsta grad planerat. Illa. Jag har jobbat bort påsken istället. Mycket röda dagar = muchos dineros. Helt enkelt enligt tidigare överslagsberäkning värd den pluggångest som idag infunnit sig. Katching.

Men imorgon, då, då blir det ändring.

Det här med Masterval

..är sannerligen inte det enklaste. Fy sjutton. I början av tvåan var jag helt övertygad om att detta skulle bli relativt enkelt. Att det lixom skulle göra sig av sig självt. Helt plötsligt när jag satt där framför studera.nu så skulle jag bara veta.

Men, som de flesta av er säkert redan listat ut så fungerar det sällan på det sättet. Jag om någon borde ju veta. Varken KTH-basåret eller Maskin var beslut som kom av sig själva och kändes självklara, de var egentligen mer chansningar – lyckade sådana i och för sig. Därför borde jag väl lärt mig att sluta hoppas? Men nej, icke.

Hur Kandidat, Bachelor, Magister och Master hänger ihop

Så nu sitter jag här och funderar och hoppas och vill så gärna att ett beslut bara ska uppenbara sig. Men i väntan på denna uppenbarelse har jag de senaste veckorna nätverkat, intervjuat, frågat och snudd på stalkat diverse människor i högre årskurser på Maskin. Allt i hopp om att de skall avslöja något som får valet att framstå som självklart.

Även detta resulterade i katastrof. Alla är ju nöjda. Så hopplöst Svensson-mellanmjölkslandet-jantelag-nöjda. Alla älskar sina Masterprogram. Ena sekunden är jag övertygad om att Hållfasthetslära är helt rätt för mig, för att i nästa stund tappa hakan inför allt übercoolt jag kan göra om jag väljer Mekatronik.

Hjälp. Mig. Någon.

Men. Det finns ljus i tunneln. Jag har lyckats koka ned antalet möjliga Masters från 16 till 2. Inte illa med tanke på ovanstående. Det står alltså just nu mellan IPUIntegrerad Produktutveckling och Mekatronik (här och här kan ni läsa mer). Den ena är lite en variant av den andra. Mekatronik är snävare än IPU och som klar civilingenjör har jag verkligen fördjupat mig i något ordentligt, vilket lockar efter alla år med översiktskunskaper, medan på IPU blir jag bredare och inte lika überbra på något speciellt. Merde. Jag vet verkligen inte vad jag vill och ibland spökar gamla tankar om huruvida jag klarar av detta. Mekatronik anses vara en av KTHs tuffaste Mastrar, den kräver minst sagt mycket av dig som teknolog men samtidigt så får man ju lära sig så otroligt mycket! Därmed inte sagt att IPU är lätt (ha!) men arbetsbördan sägs i alla fall vara mer jämt fördelad.

Nej, den här karamellen får jag suga på lite till. Fortsättning följer.