Sjukstuga

Ja här händer det inte mycket. Vaknade med en hals som var helt paj, släpade mig till skolan (trots tidigare insikter), gick på viktig föreläsning och sist men inte minst, gick jag på ett mycket lyckat möte med min skolas (ITM) programledning där det framkom mycket spännande saker, bl.a. att vi ska kicka igång ett KEX-utvärderingsprojekt (kandidatexamensarbete).

Det är nämligen så att skillnaden mellan de olika KEXen (som görs på olika institutioner beroende på vald master) idag är mycket stor. Alla KEX är värda 15hp vilket betyder ca 400 timmars arbete men i dagsläget tvingas vissa lägga ned dubbelt så mycket tid och andra knappt hälften. Inte ok. Så jag ser med glädje fram emot att, i egenskap av Studienämndsordförande, göra KEXen ännu bättre (och jämnare!).

Men just nu blir det mer CSI Miami, ingefära-te och sen sängen!

Häng i Smörjis!

Ikväll har jag och Lina roddat teambuildingkväll för Studienämnden i Maskins sektionslokal Smörjis. Datum och sådant har varit spikat sedan en tid tillbaka men mycket av inspirationen hämtade jag från helgens styrelseinternat. Vikten av att som grupp göra roliga saker ihop, och då speciellt saker som inte ingår i de vanliga aktiviteterna, har verkligen inte passerat obemärkt förbi. Det spelar verkligen en mycket avgörande roll i hur givande arbetet kommer att bli. För ju bekvämare vi känner oss med varandra, desto lättare får alla att ventilera sina åsikter och ju mer åsikter och bollplank vi kan agera, desto bättre förbättringsförslag kan vi ge våra föreläsare.

Så med den glada känslan från kvällens aktiviteter ska vi nu spåna vidare på saker vi kan göra ihop. Men där emellan skall pluggas Mekanik II och Tyska – imorgon på Studentpalatset. Pepp pepp!

Förresten, vill ni också prova på den musikquiz vi körde med SN? Ni hittar den här: 1 poäng för respektive låtnamn, artist och album. Tar ni mer än 25 poäng slår ni SNs bästa lag!

Statistiken pekar rakt uppåt!

Det är mycket som snurrar i huvudet för tillfället och tiden att sätta sig ner och sortera tankarna känns aningen knapp. Men det största intrycket de senaste veckorna lämnat efter sig är onekligen resultatet av årets rekrytering till SN (Studienämnden) bland årskurs ett på Maskinsektionen. Vi hade det första förmötet (inför de länkmöten där vi sedan träffar alla föreläsare varje årskurs för sig och diskuterar det mest akuta/viktiga) i veckan och det gick över all förväntan, i alla fall från min och Linas sida. Vi är nu nästan 40 personer i nämnden och jag måste erkänna att det var lite nervöst att kliva upp inför alla och hålla i mötet. Men det gick vägen och jag tror och hoppas att alla nya medlemmar kände sig som hemma.

Maskins Studienämnds logga

Jag vet att jag pratar mycket om min kära Studienämnd men det är helt enkelt för att det är bland det häftigaste och roligaste med att plugga på KTH. För första gången under min skoltid har jag ett reellt inflytande över min utbildning! Är det något jag inte gillar, ett kursupplägg jag inte köper eller ett KS-system jag inte tycker fungerar så kan jag påverka det! Kanske inte alltid under min egen tid på kursen men garanterat inför nästa omgång! Det är ju det som är grejen, att vi alla jobbar för varandra. De i årskursen över mig har gjort sitt yttersta för att göra mina kursomgångar så bra det bara går och nu jobbar jag häcken av mig för att de som börjar 1-3 nästa år ska få det ännu bättre.

Härligt nog visade det sig redan på första förmötet att allt slit tidigare år verkligen betalat sig – ettan var riktigt nöjda med det mesta och tonen skiljde sig markant från hur det lät när min årskurs (hösten 2009) hade sitt första förmöte. Det om något var galet motiverande! Och även statistiken backade upp arbetet i reella siffror – hela 94 av 128 teknologer i kull HT-10 på Maskinprogrammet flyttades upp från ettan till tvåan, d.v.s. tog sina 45 poäng av totalt 60. Detta står i stark kontrast mot de 65 av 129 teknologer som tilläts börja tvåan ur kull HT-09 (min årskull).

Nu håller jag tummarna för ännu bättre resultat för kull HT-11!

Lite stressad

Jag är generellt inte en alltför lättstressad människa men är det något KTH har lärt mig är det att alla har en stressgräns och att vi alla bör lära oss vart den går och hur vi ser till att vi inte korsar den. Sedan KTH kickade igång har antalet måsten vuxit lavinartat. Från att ha haft en ganska lugn första vecka till att veckan efter knappt ha tid att äta. Anledningen till detta har framför allt varit den snålt tilltagna tidsmarginalen för Studienämndens rekryteringar. Vi har kort sagt behövt rekrytera för många människor på för kort tid. Nu har detta visserligen gått väldigt bra. Men, därmed inte sagt att ingen skada är skedd. Jag hade mycket hellre velat låta detta ta sin tid, hinna prata med alla ordentligt och inte behöva hetsmejla och hets-sms:a alla interessenter på det sätt vi tvingats göra.

Det känns kort sagt tråkigt att sitta med Samsungen klistrad i handen dygnet runt för att hinna svara på alla inkommande mejl samt skicka ut egna.

Men men, nu är den stressigaste etappen över (håll tummarna!) och imorgon ska jag äntligen få träffa alla nya (+ gamla) medlemmar ordentligt. Det ska verkligen bli jättekul. Men tills dess har jag en hel del annat jag måste fixa, bl.a. tyskaplugg inför grammatikprovet på torsdag. Så på återseende kära läsare!

Maskins Studienämnd FTW

I onsdags intervjuade jag och vice Studienämndsordförande (vSnO) äntligen de aspirerande studienämndsmedlemmarna ur P-nØllan och vilket gäng! Jag satt bara och log hela tiden. Vilka underbara, taggade och motiverade unga människor! Det är omöjligt att rättvist beskriva hur otroligt roligt det var att få sitta där och lyssna på alla smarta idéer och entusiasmerande uppslag. Det här kommer bli det bästa året i Maskins Studienämnds historia hittills – sanna mina ord.

På måndag intervjuar vi M-nØllan. Så taggad!

Även solen har fläckar

Vilken panikartad morgon! 11.00 står jag i duschen och tvålar som bäst in håret med schampo när Maskins Ordförande Henrik ringer mig. Jag hinner naturligtvis inte svara men har gott om tid att läsa de två minst sagt stressande meddelandena han hunnit skicka.

”Det står en massa nØllan här i M korridoren som vill prata med dig.”
”Var är du? De sitter i M22 nu.”

Det tar ca 10 sekunder innan min hjärna hinner koppla. Sen skriker jag rätt ut.

Helvetes jävla skit.

Det måste ha blivit något fel med datumet i mejlet jag skickade ut till nØllan här om dagen. I full panik ringer jag således till min vice Studienämndsordförande Lina som får rusa till M22 och förklara att vi slarvat med datumet. Intervjuerna skulle ju hållas imorgon onsdag, inte idag.

Paniiiik.

De som känner mig vet att jag hatar sånt här. Man får  i n t e  skriva fel datum. Får bara inte. Men som titeln också antyder måste man ibland inse att ingen är felfri. Hur gärna jag än vill göra allt rätt det här året som Studienämndsordförande så är det lika bra att jag inser att det inte går. Det kommer bli fel och jag kommer att glömma saker. Men det är ok. Faktiskt. Jag måste bara få in det i huvudet. Ungefär som när jag i ettan var tvungen att acceptera att jag inte kunde få toppbetyg i allt på KTH (läs mer här).

Allt löste sig i alla fall till det bästa. Klassphösarna var jättegulliga och spred informationen åt oss och imorgon ska vi (som tänkt från början) hålla intervjuer med de 19 intresserade ur P-nØllan. Sjukt taggad!

KTH i korthet

När man börjar på KTH har många uppfattningen att vi alla går på samma skola och att allt ser lite likadant ut på hela campus. Så är dock inte fallet. Visserligen läser vi mycket samma kurser år ett och två men i själva verket består KTH av 10 olika skolor (se bilden till höger). Vi som går Maskinteknik tillhör ITM-skolan (Skolan för industriell teknik och management). Hit hör även bl.a. Design och Produktframtagning (vårt systerprogram), Industriell ekonomi och det nystartade Energi och Miljö.

Varje skola på KTH ansvarar för olika områden och har olika kursutbud. Det vi läst hittills på Maskin har varit en blandning av kurser från olika skolor. Mattekurserna i ettan ges av SCI (Skolan för teknikvetenskap), Numeriska metoder av CSC (Skolan för datavetenskap och kommunikation) och så vidare.

De olika programmen köper alltså in kurser från andra skolor/institutioner. Kruxet med detta är att när något krånglar med en specifik kurs blir vägen från teknolog till beslutsfattare ibland väldigt lång. Istället för att bara kontakta programansvarig och reda ut det hela måste vi via henne/honom och programadministrationen försöka påverka den institution som ger kursen i fråga. Något vi på Maskin jobbat extra hårt med just angående mattekurserna i ettan.

Sådär ja, hoppas det hela klarnat en aning!

Att vara sektionsaktiv

Är något av det roligaste med att gå på KTH. Maskinsektionen speciellt har en lång historia av spektakulär Phösning (inskolningen i ettan), kritikerrosat Jubelspex (boka biljetter till årets spex här) och numera en Studienämnd att räkna med.

Och just det här inlägget tänkte jag ägna åt min älskade Studienämnd. De senaste 2 åren har vi växt så det knakat och gått från ca 15 till närmre 35 personer – underbart! Det gör oss idag till KTHs största och även mest inflytelserika Studienämnd. Det finns kort sagt inte ett utbildningsanknytet möte på ITM (skolan mitt program tillhör), Kåren eller centrala KTH som vi inte deltar i. Överallt där vi kan påverka vår utbildning, förbättra kurser, byta ut föreläsare eller ordna bättre föreläsningssalar finns vi med på ett hörn och jag kan med stolthet i rösten meddela att det har hänt mycket sedan jag började ettan. Vi har bytt matteföreläsare i Envariabelanalys och Flervariabelanalys med strålande resultat, årets ettor har både skrivit bättre på tentan och varit mycket nöjda med undervisningen (till skillnad från hur det lät när min årskull gjorde samma utvärdering!). Vi har även lagt om kurserna för att jämna ut arbetsbördan under året samt gjort ett gäng punktinsatser som att byta övningsassistenter och ordna extra räknestugor inför tentor.

Jag är så otroligt stolt över det arbetet vi bedriver i Studienämnden och jag kan inte annat än varmt rekommendera att gå med i din sektions studienämnd när eller om du väljer att börja på KTH. Ett handfastare sätt att påverka din utbildning går inte att hitta, dessutom är det guld värt att lära känna elever i högre årskurser som ofta har massa erfarenhet och konkreta tips att dela med sig av!

Just ikväll hade vi möte och har således de senaste 2,5 timmarna diskuterat kursupplägg, föreläsare, övningar, obligatoriska moment, arbetsbörda, KSar, tentaresultat, käkat pizza och skrattat. Det är alltid lika trevligt när vi träffas och även om alla förslag tyvärr inte alltid kan leda till en konkret förändring så är det ibland bara skönt att få gehör för sina idéer. För vi jobbar ju alla mot samma mål, att göra vårt program så bra det bara kan bli!

Därför är det med största glädje och förväntan jag imorgon förhoppningsvis skall väljas till Studienämndsordförande (jag har blivit förordad av valberedningen!). Så ni Maskinare som läser detta – kom på SM imorgon och gör era röster hörda!